Fäbobruk

Några länkar om fäbodbruk i rovdjurstrakter.

Kunskaperna om fäbodar och fäbodbruk är ganska vaga bland rovdjursdebattörerna, Det finns många olika varianter på hur det bedrivs. Härnedan är ett försök att samla länkar till information om fäbodar och rovdjursproblem kring dessa.

Aktuella utredningar och artiklar (mars 2009)

Fäboden - ekonomi och idyll Dalarnas Tidningar 2009-09-25

Fäbodlivet har gått från en ekonomisk nödvändighet till ett idealiserat kulturarv. Journalisten Lena Ihlar, med fäbodkullor i flera led i släkten, ser en framtid där fäbodlivets resurssnåla och jordnära sätt att leva blir efterfrågad kunskap igen.

Miljödepartementet och Naturvårdsverkets utredningar februari 2009

När etappmålet enligt Rovdjurspropositionen 2001 om 20 föryngringar var uppnått skulle man göra en konsekvensutredning. Istället begärde Miljödepardementets Andreas Carlgren en utredning från Naturvårdsverket vilket resulterat i tre utredningar med förslag hur man ska gå vidare:

En modell för ett utökat regionalt ansvar för rovdjuren m.m.

Uppdrag till Naturvårdsverket i fråga om förvaltning av varg och järv

Förslag till åtgärder som kan stärka vargstammens genetiska status

Alltså nya förslag utan analys av konsekvenserna i berörda näringar, biologisk mångfald och samhällspåverkan. Bara konsekvenser inom vargstammen (och förvaltningen) beaktas.

Gävleborgs fäbodförenings remiss ger kompetent och erfarenhetsbetingad redogörelse för hur det är att leva med rovdjuren i en näring som lever i skymundan.

Ökat regionalt inflytande över rovdjur Pressmeddelande 2009-02-18

Naturvårdsverket har haft i uppdrag av regeringen att lämna förslag om tre stora frågor inom rovdjurspolitiken – ökat regionalt ansvar för rovdjursförvaltningen, stärkt genetisk status för varg, samt möjligheter till annan jakt än skyddsjakt på varg och järv.

Indirekta rovdjursskador på tamdjur 2008-04-14

– förslag på definition, ansvarsområden och ersättningar

Framtaget av Arbetsgruppen för indirekta skador: Länsstyrelse, LRF, VSC och fäbodbrukare.

Arbetsdokument som förefaller begravas i ”runda arkivet”.

Natur- och kulturvärden

Jordbrukslandskapet i form av åkrar, betesmarker, ängar, våtmarker, byggnader, gärdesgårdar med mera hyser stora natur- och kulturvärden. Fortsatt hävd och skötsel är en förutsättning för att dessa värden ska kunna bevaras. Jordbruksverket ansvarar tillsammans med andra myndigheter för att odlingslandskapets biologiska mångfald bevaras och stärks.

En kärleksfilm till kossorna
Förra gången Nina Hedenius gjorde dokumentärfilm i Dalarna blev det succé. Efter Gubben i stugan har hon nu tillbringat 14 månader med Orsabonden Karl Gustav Hedling och hans djur. - Majoriteten bor i urbana miljöer, de kommer aldrig upp till fäbodlivet. Men de kan få vara gäster genom min kamera, säger Nina Hedenius.På juldagen är det premiär för Naturens gång

Fäbodskog och fäbodbruk

VäxtEko, Tidskrift/serie: Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet
Utgivare: Jordbruksverket (SJV) Utgivningsår: 1997 Nr/avsnitt: 8

Till alla dem som håller fäbodbruket levande! /Kelvin Ekeland och Gunvor Gustafsson

Ett par utdrag ur skriften:

Rovdjursmöten

I berättelserna om möten med vilda djur i fäbodskogen förekommer så gott som enbart björnen. En vanlig kommentar har varit: - Oss gjorde han aldrig något ont. Det var “krettura” han ville åt.

Skojestintorna själva var inte de bästa när det gällde björnen. När Anna-Orscha från Ljusdal getade, kom plötsligt en björn och tog en get från henne. Getstintan blev rasande, sprang fram till björnen och med en arm om geten bankade hon björnen i skallen med käpprocken (sländan), som hon höll i den andra, tills han fann för gott att släppa geten och skamsen lomma till skogs.

Förhållandet mellan björn och fäbodfolk verkar mest ha präglats av ömsesidig respekt och oftast höll sig björnen från boskapen. Förmodligen har det skett ett urval på björnsidan, alldeles som hos husdjuren, så att de till förhållandena bäst anpassade kommit att dominera. När en stygging till slagbjörn kom, då bådades jägarna upp. Denne fick därmed få möjligheter att para sig och föra sin läggning vidare. Blåbärsbjörnarna däremot fick hållas.

Lantraser

Till fäbodar hör härdiga lantraser väl anpassade till miljön. De gamla raserna bär på en rik variation av anlag anpassade till speciella förhållanden. De kan visa sig vara värdefullare än modernare rasers egenskaper. Bevarande i ursprunglig miljö är nödvändig. Det är de lokala förhållandena som format särarten. Förändras dessa förändras också rasens egenskaper.

Tack vare enskilda personers intresse och insatser av ideella rasföreningar har djur av flera av våra lantraser bevarats. Nu är medvetenheten så stor även hos myndigheterna, att raserna förhoppningsvis kan räddas för framtiden.

Äldre utredningar

SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning:Åke Pettersson

Gävleborgs fäbodförenings remissvar

Remissvar: Betänkande SOU 2007:89. Rovdjuren och deras förvaltning M2007/5207/Na

Även här ges kunniga och praktiskt förankrade synpunkter. Man undrar om och hur dessa har beaktats.

Ännu mer information om fäbodar och betesbiotoper finns på GFFs hemsida

Slutrapport från projektet Fäbodbete och rovdjur i Dalarna. /Miljöenheten Rapport 2007:15

av Joni Lidberg. Projektet ”fäbodbete och rovdjur i Dalarna” startades på initiativ av Länsstyrelsen i Dalarnaför att öka kommunikationen mellan djurhållare med tamdjur på fritt fäbodbete ochLänsstyrelsen samt för att öka kunskaperna om de rovdjursproblem som kan finnas och de åtgärder som kan minska dessa problem.

Här framfördes problem och förslag som verkar ha gått till ”runda arkivet”.

Fäbodriksdagen i Ransby 2007 organiserade arbetsgrupper för att sammanställa vilka värden man känner i fäbodverksamheten, respektive vilka hot och problem rovdjuren medför.

Rapport från Fäbodriksdagen 2007
bilaga 1 : Rovdjursskador på tamdjur
bilaga 2 : Indirekta rovdjursskador på tamdjur

Traditionell kunskap och lokalsamhällen – artikel 8j i Sverige

Rapport till regeringen från Centrum för biologisk mångfald, Uppsala. 2004

En underbar beskrivning av fäbodarnas historia och variation:

så som sedan gammalt, allt från hednatidens ting vid fädrens högar, har varit sed och bruk…

Perspektiv på säterbruk och fritt skogsbete av Kelvin Ekeland

Betesrätt vid fäbodbruk mm, Brev från GFF till jordbruksministern 2006-04-18

Jordbruk med fäboddrift är numera ovanliga och mycket sårbara då det gäller störningar i driften. Det är officiellt deklarerat att befintliga företag i princip är omistliga och att fäbodbruket ska bibehållas.

eller Infocentrum

Kula hem och kula vall C-uppsats VT 2006 Dalarnas högskola

Jonna Steinrud

Öppet brev till WWF och SNF 2007-05-23

som ännu våren 2009 inte har besvarats, trots upprepade påstötningar!

Länkar till några DEBATT-artiklar

Om Naturvårdverkets tre utredningar 2009-02-18

Många bra förslag om rovdjursförvaltning säger länsstyrelsen Pressrelease 2009-03-20

Länsstyrelsen smyger på tå Dalarnas tidningar Ledare 2009-03-21

Det är försiktiga skrivningar när Länsstyrelsen Dalarna yttrar sig över Naturvårdsverkets tre utredningar om den framtida rovdjursförvaltningen.

Länsstyrelsentassar om jakt Dalarnas Tidningar 2009-03-26

Länsstyrelsen tar på sig både hängslen och livrem när myndigheten redovisar sina synpunkter på Naturvårdsverkets utredningar om förvaltningen av rovdjur.

Länsstyrelsens moment 22 Dalarnas tidningar 2009-03-27

Skyddsjakt bättre än förvaltningsjakt säger Stig-Åke Svensson men avslår skyddsjaktansökningarna.

Om rovdjursforskarnas kunskaper

Rovdjursforskning ger viktiga kunskaper Norrbottenskuriren 2009-03-13

Vi vill bemöta vissa påståenden som debattörer framfört, eftersom vi inte tycker att de ger en riktig bild av rovdjursforskningen. /Grimsöforskarna

I rovdjursforskningen arbetar vi målmedvetet för att ta fram kunskap som samhället behöver för att kunna förvalta de stora rovdjuren på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Möjligheten till hänsynstagande till olika intressen i samhället ökar med ökad kunskap.

Genmäle till forskarna, som ännu 09-03-22 inte införts i NK Se sid 9:

Objektiv forskning?

Kan vi lita på rovdjursforskarnas urvalsprinciper? Tydligen anser rovdjursforskarna kunskaper inom och om de drabbade näringarna icke relevanta. Tyvärr är det ingen annan myndighet (eller forskare) heller som bevakar att inte de unika betesbiotoperna inom skogsbete och fäbodbruk drabbas oskäligt av rovdjursförvaltningen.

Om motsättningar rovdjur - tamdjurshållning

Vargen, en ekonomisk katastrof Dalademokraten 2009-02-12
Inge Östlund
Nu har etappmålen vargpopulationen nåtts och miljöminister Andreas Carlgren har tillsatt en utredning som ska se över den framtida förvaltningen av vargstammen.

Enda hotet i Östlunds värld. Genmäle i Dalademokraten 2009-02-16
Ett kommunalråd ska gå ut med korrekt information och inte onödigtvis sprida och underblåsa obefogad rädsla. Kan han inte ta det ansvaret borde han inte inneha ett så pass ansvarfullt uppdrag!

Myndigheterna sviker tamdjurshållningen Genmäle Dalademokraten 2009-02-17
Flera tamdjurslantraser med bara tiotals individer kvar i världen finns i Mellansverige och är verkligt utrotningshotade. Ska de tåla och vänja sig i sin naturliga miljö som naturliga bytesdjur åt rovdjuren? Är det att värna det biologiska sammanhanget?

Trakasseri mot fäbodbruk

Vägrar tuta, spruta och producera Falukuriren 2009-01-07 Opinion

“Min grej är att förmedla bilder ” säger Nina Hedenius, som filmat Karl Gustav Hedling i 14 månader både hemma på gården och i fäboden i Orsa. Det är otroligt vackra bilder!

Film om fäbodbrukaren KG Hedling, Orsa. Dalarnas Tidningar 2008-12-25

En kärleksfilm till kossorna
Förra gången Nina Hedenius gjorde dokumentärfilm i Dalarna blev det succé. Efter Gubben i stugan har hon nu tillbringat 14 månader med Orsabonden Karl Gustav Hedling och hans djur. - Majoriteten bor i urbana miljöer, de kommer aldrig upp till fäbodlivet. Men de kan få vara gäster genom min kamera, säger Nina Hedenius.På juldagen är det premiär för Naturens gång.

Vargen hotar biologisk mångfald
Det oersättliga värde skogsbetesekosystemen har för bibehållandet av en rik biologisk mångfald samt den betydelse skogsbetet kan ha för en ekologiskt och ekonomiskt uthållig animalisk produktion motiverar värn av våra gamla, genuina utmarker, skriver Kelvin Ekeland, f d avdelningsdirektör vid Naturvårdsverket och 1:e antikvarie på Riksantikvarieämbetet. Om vargen ska finnas där måste de bönder som vill ägna sig åt ett fritt skogsbete ersättas för de merkostnader rovdjuren för med sig. Saknas resurser att betala anständigt får vi avstå från vargen i vårt land.  

Äldre länkar om Fäbodar och rovdjur. Sammanställt hösten 2007

Det är inte så lätt för dagens urbaniserade befolkning att inse vilka problem rovdjuren innebär för dem som bedriver fäbodbruk eller bete i skogsbygder.

Goda råd och anvisningar om hur de ska klara sig delas frikostigt ut av tjänstemän och vargdebattörer utan erfarenhet av sådan djurhållning. Ekonomiskt orealistiska eller i många fall idiotiska råd, där brukaren får stå för risken och åtgärderna, någon gång med delvis ersättning.

Förståelsen hos tjänstemännen för brukarnas problem är minimal, och rapporterade erfarenheter sjunker snabbt ner i glömska och tydligen utan att dokumentera fäbodbrukarnas erfarenheter.

Efter Åke Petterssons utredning har arbete på att dokumentera problemen och föreslå förebyggande åtgärder påbörjats. - Igen!

————-Modifierat ordspråk: Under tiden vargen växer dör kon.

Här ett axplock om mediarapportering om fäbodbrukarna från 2007.

Överklagar nekad skyddsjakt vid fäbodar 2007-10-30 11:14

I somras ansökte både Jägarnas Riksförbund och Jägareförbundet om skyddsjakt på varg, efter att Prästbodarnas fäbodar och Nybergets fäbodar drabbats av både varg- och björnangrepp.

Fäbod attackerad av varg. Får rivna.2007-09-29

En fäbodbrukare från Rättviks-trakten har nyligen fått några av sina får rivna av rovdjur. - Med stor sannolikhet är det varg som varit framme, säger fäbodbrukaren.

Inget misstänkt med död varg vid fäbod 2007-09-24

Förundersökningen om den döda vargen vid Råbergets fäbod har lagts ner.

Nej skyddsjakt vid fäboden Råberget 2007-09-11

Ansökan om skyddsjakt på varg vid fäboden Råberget, nordväst om Malung, har fått avslag från Naturvårdsverket. Allt började med att björn dödade fem får och skadade ett får vid fäboden.

Ansökan om skyddsjakt på varg Prästbodarna och Nyberget. Naturvårdsverket avslår ansökan

Enligt sökanden har problem med varg varit pågående och en nötkalv dödats och fler djur har attackerats 2007-08-15. Vidare anför sökanden att fäboddriften har omöjliggjorts och att brukarna avser att flytta djuren inom kort.

Tar hem djuren - orolig för rovdjur

Kruppa, Lars Eriksson 070826

I fem år har Lars Eriksson tagit upp sina kor till sommarbete på Kruppa fäbod. Men det här var sista sommaren, i fortsättningen får djuren beta hemma i byn.

Fäbodbrukare flyr rovdjur och räds myndigheter

FÄBODSKOGEN den 16 augusti 2007
Varg och björn härjar i rovdjursreviren kring Dådran i Rättviks finnmark.

Gemensamt meddelande från Ordförande i Riksföreningen Sveriges fäbodbrukare, Värmlands säterbrukarförening, Gästriklands fäbodförening, Folkaktionen ny Rovdjurspolitik och Nordulv

”Länsstyrelsen mörkar och förhalar vargproblem”
Av Mats Larsson, Malungsfors 2007-08-16 (Debatt)

Under början av augusti har jag upplevt en hel del märkliga saker i vår natur och hos våra myndigheter som får mig att häpna. Jag trodde inte att det var så illa!

Varg hittades död utanför fårstängsel Jakt o Jägare2007-08-20
Varg hittades död utanför fårstängsel DalarnasTidningar 2007-08-17

En död varg hittades bara 50 meter från ett fårstängsel vid Råbergets fäbod norr om Malung torsdagen den 16 augusti.

Rovdjursattack mot får Västgärde

Riitta Laitinen fick på fredagsförmiddagen vittna en tragik. Ett av hennes lamm hade fått sätta livet till, till det som verkar vara ett rovdjursangrepp.

Öljasgärdet Dalarnas Tidningar - 2007-08-17