Här är vårt svar         (Översättning: Harry Fredriksson)          

Fortsatt felinformation ifrån NINA

Rovdjursforskare från Norsk Institutt for Naturforvalning (NINA) hävdar i ett längre debattinlägg (…läs översatt artikel i Nationen) att kritiken som riktas mot deras verksamhet är felaktig och präglad av en ”egen agenda”. Kritikerna på sin sida hävdar att det är forskarna själva som följer en länge inarbetad agenda, och saknar förmåga till att se objektivt på det som föreligger av vetenskapliga fakta rörande återinförandet av varg i Skandinavien. Vi skall komma ihåg att NINA:s forskare står under ledning av bland annat en annan Nina med helt speciella särintressen, nämligen WWF´s generalsekreterare Nina Jensen, och det är följdriktigt inte att undra på att det ställs frågor angående organisationens objektivitet.

Låt oss kort gå igenom det som är publicerat i internationell vetenskaplig tidskrift om den genetiska härkomsten till dagens frilevande varg i våra områden. För det första är det full enighet om att det inte är en ursprunglig skandinavisk vargstam som vi har att göra med, den ursprungliga stammen är utrotad och ersatt med individer av främmande genetisk och geografisk härkomst. Detta faktum skulle i andra fall än just varg fått till följd att arten hade blivit behandlad som en främmande organism i förhållande till Naturmangfoldloven, som säger att främmande organism är: ”En organism som inte hör till någon art eller bestånd som förekommer naturligt på platsen”. Det måste nämligen i förvaltningen skiljas mellan art och genetiskt bestånd inom arten – varg och tam hund är som bekant samma art.

Förhållandet mellan norsk vild lax och förrymd odlad lax har av flera använts som exempel:
De förstnämnda bestånden är en skyddsvärd del av vårt naturarv, den odlade laxen är en inte hemmahörande och inte önskad främmande organism i naturen.

Det det nu handlar om är att att fastslå om det är ”odlad varg” vi har att göra med, eller inte.

Här står NINA:s forskare sig slätt, i jämförelse med kompetensen till nationella och internationella universitetsmiljöer. Det den norska förvaltningen hävdar – att genetiska undersökningar visar att dagens förekomst av varg i Skandinavien är ett naturligt fenomen – är rätt och slätt inte riktigt.

Tack vare arbetet utfört av en privatperson, läkare och veterinär Halvard Dahle, riktas nu för första gången blicken mot Uppsala Universitets publikationer från tidigt 2000-tal. Här slås det först (2001) fast att de ursprungliga handjuren som etablerat dagen stam inte kommer från varken Ryssland eller Finland. Det är rätt och slätt statistiskt omöjligt (mindre än 1% sannolikhet) att djur med gällande genetiska signaturer förekommer i dessa angränsande länder.

Därefter följer en publikation från 2003 som jämför dagens varg med
a) den ursprungliga skandinaviska stammen
b) tama hundar och
c) ett material med finsk och rysk varg

Av dess tre alternativ är dagens stam mer likt den ”östliga” vargvarianten än alternativ a och b.

Det man däremot alltid undviker att nämna är att Ryssland är ganska stort, och VAR i Ryssland man hämtar sitt jämförelsematerial ifrån? Vid noggrann läsning ser man att det rör sig om regionerna Tver och Smolensk, det vill säga på samma breddgrad som Vitryssland och Baltikum.

Ursprunget till den finska komponenten i materialet är inte offentliggjort, men huvudpoängen är att detta inte bevisar naturlig invandring. Sedan andra mer specifika undersökningar inte har gjorts vet vi i realiteten ingenting.

Varg från Italien kommer också att dyka upp som mer likt detta material än likt den ursprungliga skandinaviska vargstammen.

Det hör till historien att efter dessa publiceringar, samt offentliggörandet av hund/varg-hybriderna från Østfold inom samma tidsrymd, utestängs Uppsala Universitet som leverantör av genetiska undersökningar till det skandinaviska vargprojektet. Detta är grunden till att Stortinget har bett den norska regeringen om att igångsätta ytterligare genetiska undersökningar av varg i Skandinavien.

Möjligt inslag av gener fån tam hund står korrekt nog också på programmet, men genetisk och geografisk härstamning framstår som alltmer viktig. Vi förväntar och kräver därför att Stortingets beslut verkställs utan ytterligare förhalning och uppehåll från de statliga instanser som faktiskt har som uppgift att ta till vara vårt gemensamma naturarv, hellre än det motsatta.

Red. kommentar:
Hur kommer vargforskare i Sverige och Norge att förklara vargens vandringar ifrån Vitryssland till Sydskandinavien?