absolut inte för en varg.
Dessa bilder bör också jämföras mot äkta vargar, som jag behandlar i slutet av detta kompendium.
Där kan man se hur dessa huvuden klart och tydligt avviker från den riktiga vargen både till form
och färgsättning.
Det kommer troligtvis att finnas massor av människor, som i sin okunskap vill tillåta vargar med
hundlika drag i vår natur. Sällan kommer dessa människor att tänka på att felaktigheter i det yttre
tyder på otrevliga felaktigheter i hybridernas beteende. Dessa felaktigheter kommer snabbt att synas
som skällande, fridlysta och heliga vargflockar på våra gator.
Att tillåta hybrider i vår natur skulle vara ett dråpslag mot det arbete som gjorts för att bevara
den äkta vargen i Skandinavien.
En korsning av hybrid och jämthund
Vargforskare är allmänt av den åsikten, att en vargtik kan acceptera en hanhund men inte tvärtom.
Om en hanvarg träffar en hundtik, slutar samlevnaden snabbt i middagsbordet. Däremot går det
att i fångenskap korsa varg och hund. När naturen lyckats åstadkomma den första generationens
hybrider, är vägen öppen för fortsatta korsningar mellan hybrider och vargar eller hybrider och
hundar. Här bör också noteras, att den första generationens hybrider är lätt identifierade, men ju
flere generationer som uppstår efter korsningen, desto svårare blir bedömningen.
För ett antal år sedan påträffades en svårt skadad hybrid på en bondgård, där den snabbt blev avlivad.
Hybriden hade med största sannolikhet blivit sparkad av en älg och fått sin underkäke söndermosad.
Bild 40. Två hundar och en varg
Bild 38. Två "vargar"
Bild 39. Varifrån kommer öronen?
