den
nyländska kusten
som hade
kontaktats.
Jag svarade
att
detta
måste
jag
självfallet
omnämna.
Svaret
jag
fick
var
ett
nytt
hot:
"Det
kommer att
skada
dig om
du
nämner
det!"
I
september
fick
jag
en
fruktansvärd
utskällning av
en
betydande
samhällspersonlighet.
Jag
blev skarpt
tillsagd
att
jag
inte far skriva
någonting
mera
om
djur
och
natur
över huvudtaget utan
att
jag
bör
överlåta
detta
åt
vetenskapsmännen och
forskarnal
????
Utskällningen i
fråga var synnerligen
obehaglig. Speciellt
som
mina vetenskapliga utmärkelser
och
belöningar
är
många.
Att
få
studera uppbevarat
museimaterial har inte heller
varit
enkelt
utan
jag
har också där stött
på
motstånd.
Eftersom
jag
saknade
ett
fotografi
av
en storskarv hane
i
praktdräkt
frågade
jag
efter
ett
sådant
av
museerna
i
Reykjavik
och Tromsö men
fick
inte
ens svar.
Bara ett svar
från Tromsö
som
sade
att museet inte
hade
någon
skalle att låna ut.
Jag hade
nämligen forutom fotografiet
också
bett om att
få
låna en
skalle om museet
hade en
sådan.
Eftersom
storskarven inte
forekommit
som
häckfågel
i
Finland, finns
inga skinn
eller
"uppstoppade"
exemplar
av
en
hane
i
praktdrakt
i
Helsingfors Universitets
samlingar och
inte heller
i
Stockholm.
I
Stockholm
finns
däremot nog
skinn
av
vuxna
storskaryar
från Island
och
Grönland
men
inte av hanar
i
praktdräkt.
I
Norge
och
på
Island
jagas
storskan'zen
enbart
på
hösten
och
vintern
och
därför
har
jag
inte
där kunnat
spåra
r-rpp
något exemplar av en
hane
i
praktdräkt. När
jag
kontaktade
Zoologisk
Museum
i
Köpenhamn,
som har
stora grönländska samlingar,
och bad
om
ett
fotografi av en
storskarv
i
praktdräkt
från Grönland
så
fick
jag
det
märkliga
svaret:
"Inte
har
du
väl
någonting
att
göra med dendär
svensken
Olburs!" Något fotografi
har
jag
inte
fått
heller.
Jas tackar Christer
Olburs och
Äke
Thuddn
i
Stockholm.
Dimi
Eklund
på
Aland,
Solmundur
Einarsson
i
Reykjavik, Havsfiskelaboratoriet
Lysekil, Zoologisk
Museum
i
Bergen, Naturhistoriska
Riksmuseet
Stockholm,
Jakobstads
Gymnasium.
Ostrobotna
Australis
samt Terra
Nova
Vasa
för
den hjälp
jag
erhållit.
Speciellt
ber
jag
att
få
tacka
NKAB
och
Intresseftireningen
för
en levande skärgård
och
Johan Stoor
som stått
for
tryckerikostnaderna.
Eirik
Granqvist
j
insong. gLran@grnai
l.com
