§§§????
I Norge pågår nu en rättegång i hovrätten. Målet gäller illegal jakt på varg. Det finns inget bevis för att det är en varg som blivit skjuten. Det kan lika gärna vara en hybrid, men det tar norsk rätt ingen hänsyn till.
Debattartikel av Øyvind Øverli …Läs mer
Vittnesmålet som ”försvann”. (Översättning Harry Fredriksson)
Undertecknad skulle i torsdags ha vittnat som fackligt sakkunnig i det pågående vargmålet i Hamar. Försvararna och rätten ansåg emellertid att det inte var nödvändigt, och jag har i efterhand blivit tillfrågad från flera håll om varför. Det är förståeligt, för biologin som omgärdar den nuvarande skandinaviska vargstammens genetik, ursprung, och utbredning är av intresse för många. För att slippa skriva likalydande svar på e-post efter e-post så skickar jag in detta till tidningen Østlendingen, som följer ärendet.
Det hör till saken att det rätt och slätt härskar en facklig oenighet om geografiskt ursprung, och inte minst den mycket omdiskuterade frågan om möjligt inslag av gener från tamhund (formellt: underart Canis lupus familiaris). Det var i alla fall det sista som pressen hängde upp sig på mest under de tidigare tingsrättsförhandlingarna.
Frågan kommer sig av att en del frilevande djur idag uppvisar beteenden som avsaknad av rädsla, och utseende och storlek som inte helt stämmer överens med hur det ursprungliga skandinaviska beståndet såg ut. Den ursprungliga stammen är emellertid utdöd, det existerar det ingen facklig oenighet om. Förändringarna hos den nya kan bero på genetiskt arv, eller miljö för några beteendemönster. Djuren är i stort sett fredade i kärnområdena i vargzonen och intilliggande områden i Sverige, så det kan väl tänkas att de förlorar naturlig skygghet.
Resultat från ett projekt som kan belysa detta hoppas vi att vi kan få så fort som möjligt, men till dags dato föreligger ingen konklusion som vi kan vara eniga om. Facklig oenighet mellan akademiker kan resultera i häftiga diskussioner som kan vara både förvirrande och underhållande för lekmän (på ett institut vid Universitetet i Oslo gick det så långt att professorerna började att släcka lyset på toaletten för varandra ), men har sällan något att göra i en rättssal.
Frågeställningar omkring andra förhållanden som hovrätten diskuterar, som beståndsutveckling och om bestånden har minskat, är såpass enkelt att skaffa fram dokumentation på så det klarar nog rätten att belysa utan fler fackliga vittnen än de som redan har uttalat sig.
Till sist, till dom som funderar på graden av mänsklig ”hjälp” som måste ha bidragit till återetableringen: En viss omflyttning av djur för att få till nya reproducerande par har förekommit, det är officiellt känt och publicerat av förvaltningen i båda länderna. På så sätt rör det sig om mänskligt styrd återetablering.
Om det medför att djuren är olagliga invandrare eller inte, så är det mest en politisk diskussion. Den pågående diskussionen om hur Bern-konventionen skall tolkas blir en central fråga. Hur de ursprungliga grundläggarna på 80-talet hamnade i gränstrakterna mellan Norge och Sverige kan inte de genetiska studierna ge svar på. Genetiken kan bara säga något om var djuren kommer ifrån, inte hur de förflyttar sig från plats till plats. Så enkelt är det med den saken.
