Kategorier

Arkiv

Huvudlös vargjakt i Norge

IMG_5912

Detta är kroppen från en skjuten ”varg” i Norge. Djuret sköts 17 december 2015. Domen  föll i Eidsivating lagmansrett 2018-02-16. Skytten fick 5 månaders fängelsestraff, fråntogs rätten till jakt och fångst under 3 år samt fick ett gevär beslagtaget. (Läs domen i sin helhet.)

 

Av domen framgår att djuret har fastställts vara en ”genetiskt viktig varg av finsk-ryskt ursprung”.

Är detta med sanningen överensstämmande?

Är det en äkta varg eller är det en hybrid?

 

Här nedan finns några bilder som ger god anledning att ifrågasätta påståendet att djuret är en äkta varg.
Under djurets hud finns ett anmärkningsvärt tjockt späcklager.

DSC_3990

DSC_3989

DSC_3988

Kan en frilevande varg bygga upp ett sådant oerhört tjockt lager med fett?
Kan  det möjligtvis vara ett djur som fötts upp i fångenskap och kanske getts obegränsad tillgång till olämplig föda?
Frågorna hopar sig.

 

DSC_3999

DSC_3998

 

Djuret har utan tvekan övervikt. Hur kan en frilevande ”varg”  lyckas med bedriften att få övervikt?

DSC_3996

DSC_3995

 

Norska myndigheter förstörde bevis!

Här finns ju nu en djurkropp som påstås vara en ”genetiskt viktig varg av finsk-ryskt ursprung”!?

Den enda kroppsdelen som skulle kunna bekräfta att detta är en ”varg” är djurets huvud. Men huvudet finns inte kvar…..

Det har norska myndigheter destruerat!

 

Norge är inte med i EU och behöver därför inte bry sig om EU:s lagstiftning.

Det borde ändå vara självklart att skytten getts möjlighet till en rättvis rättegång med tillgång till allt bevismaterial inklusive huvudet. När myndigheter förstör bevisning under pågående rättsärende kan man inte undgå att ställa frågan
- är Norge en rättsstat?

 

 

 

Bernt LindqvistBernt Lindqvist (Offentliga förordnanden 1962 – 2010)

Så här sammanfattar Bernt Lindqvist det som gäller inom EU:

Konstitutionell rättstillämpning
Europakonventionens föreskrifter är överordnad all nationell lagstiftning. Konventionens stadganden är tvingande, och får inte i någon del åsidosättas när nationell lag åberopas vid rättstillämpningen.

Särskilt viktiga är artiklarna 6, 7 och 13.

Artikel 6 – Rätt till en rättvis rättegång.
Här föreskrivs bland annat om rätt till en offentlig och i alla avseenden korrekt rättsprövning, och att den anklagade skall beredas tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar.

Artikel 7 – Inget straff utan lag.
Stadgandet innebär att full bevisning för ett fullbordat lagbrott måste föreligga för en fällande dom. Vid oklar eller tveksam bevisning skall friande dom meddelas.

Artikel 13 – Rätt till ett effektivt rättsmedel.
Stadgandet innebär att den anklagade skall ha full tillgång till den bevisning som lägges honom till last. Har han inte fått denna möjlighet, eller om bevismaterial förstörts eller inte i sin helhet redovisats, skall friande dom meddelas. Detta förhållande förstärks ytterligare av det som stadgas i artikel 6 – Rätt till en rättvis rättegång.

Proportionalitetsprincipen
Enligt Europakonventionen skall proportionalitet tillämpas i rättstillämpningen. Detta innebär att vardera parts intressen i en process skall vägas mot varandra. Väger det i huvudsak jämt mellan parternas behov och intressen, skall den svagare partens intresse ha företräde. Exempelvis en enskild person som part gentemot staten.

 

Harry Fredriksson, ansvarig utgivare

Anmärkning: I Norge förstörde myndigheter delar av bevismaterial under pågående rättsprocess för att säkerställa att medborgare skulle bli fälld i domstol. I Finland (Perho-fallet) nöjde sig inte myndigheter med att förstöra huvuden under pågående rättsprocess, utan här förstördes hela kroppar. De åtalade fick ingen möjlighet till en korrekt rättsprövning. Medborgarna blev fällda i finsk domstol trots medlemskap i EU.  Finsk rättstillämpning förbisåg Europakonventionens föreskrifter.
- Är Finland en rättsstat?

 

 

Comments are closed.